Årskurs 2

Årskurs 2

För eleverna som återvänder från sommarlovet är skolmiljön välkänd, de är redan

en del av gemenskapen i klassen och de kan nu utveckla sitt sociala samspel på ett mer

fördjupat vis. För att utveckla sin nyfikenhet och vetgirighet är det dags för eleverna att få möta världen på ett nytt vis. Nu tillåts världen att vara dualistisk och det är dags att som elev få polarisera både i det inre och i det yttre. Att få väga saker för och emot, vrida och v������������nda, jämföra, och att dela och sammanföra, blir centrala teman i årskurs 2. Klurigheter, gåtor och dråpliga historier med oväntade slut, utmanar och roar, samtidigt som legendberättelsernas högtidliga bilder slår broar mellan verklighetens historiska personer och sagomotiven i årskurs 1. Polariteten som årskursmotiv ��r ämnesövergripande och blir t.e.x central i språkundervisningen genom små dialoger och i musiken d��r växelsång framträder.

 

Ett av årskursens stora teman är legendberättelser och fabelskildringar, vars innehåll bearbetas på olika vis under året. Legender är berättelser som väver i verklighetens värld, men med ett fantasifullt skimmer omkring sig. I centrum f����r legenden står människoöden från olika länder och tider, människor som kämpat med sina svagheter och trots motgångar klarat av att vara goda mot sina medmänniskor på ett nästan overkligt, ”övermänskligt” sätt. Eleverna ges genom legenderna en öppning till historieämnet och får samtidigt underlag till existentiella och etiska samtal där de kan fundera över sin egen roll i världen och hur enskilda människors handlingar får konsekvens framåt i tiden.

Kontrasten blir stor när man sedan kommer till fablernas värld. Genom att klä berättelsernas karaktärer i djurdräkt kan egenheter i människans väsen bli tydliga. Djuren drivs av sina egenheter och är också fångna i sina karakt��rsdrag. Räven är och förblir listig, och i likhet med en människa som endast drivs av sin list, hamnar räven i svåra situationer, blir ensam och även föraktad av sina djurvänner. I berättelserna om t ex hunden och köttbenet, räven och rönnbären, haren och sköldpaddan eller storken och räven får vi se hur det kan sluta när vi som individer blir alltför ensidiga. Det blir dråpliga och komiska bilder som inspirerar till samtal om individens ansvar och hur vi agerar mot varandra.

Mer detaljerade naturberättelser är ett berättartema i årskurs 2. Tanken är att genom nära och ingåendemilj��skildringar väcka intresset för naturstudier, ett intresse och en nyfikenhet som eleverna sedan har med sig under utflykter vid olika årstider och i varierande naturtyper.

Under årskurs 2 förbereds i möjligaste mån sådd och plantering, som är tänkt att bli till skörd i årskurs 3 då bearbetning av säd och grönsaker är ett av årstemat i årskurs 3. Att fr��n början ge en helhetsupplevelse av naturen är avg����rande för att barnens fortsatta undervisning i ekologi. Det är viktigt att eleverna får uppleva att människan kan bidra med något positivt till miljön, inte bara skapa problem, utan också bidra till deras lösning. Huvudmålet med den naturvetenskapliga undervisningen i waldorfskolan är att väcka elevernas intresse för relationen mellan människan och

omv������������rlden, naturen och det samhälle människan skapar.

Ett genomgående tema i både formteckning och m��leri är ��� dualism. I formteckningen övar eleverna spegelformer i vertikala plan och symmetriövningar. De bygger på polarisering och dualism och eleverna får själva teckna in den spegelform som saknas.

 

I m��lningsövningar i ”vått-i-vått”teknik – ges eleverna i årskurs 2 tillfälle att arbeta med sk karaktäristiska (rött och gult, gult och blått, blått och rött, orange och grönt, grönt och violett, violett och orange), komplementära (rött och grönt, gult och violett, orange och bl��tt) och karaktärslösa färgklanger (gult och orange, orange och rött, rött och violett, violett och bl��tt, gult och grönt, blått och grönt) som ställs mot varandra. I samband med målningslektionerna kan eleverna beredas möjlighet till samtal om gemensamma och enskilda upplevelser av färgernas f��rhållande till varandra. Precis som i exemplet med fabler och legender blir det här polariteter som hjälper eleverna att lära känna färgerna och därmed indirekt sig sj��lva.

 

Genom att lära sig virka är det tänkt att eleverna ytterligare skall få utveckla sin händighet och handmotorik. De klarar nu att på ett mer komplicerat sätt än tidigare att hantera garn. Det är oftast lite svårare att komma underfund med den icke-symmetriska virkningen i jämf������������relse med den symmetriska stickningen. Att som elev ges tillfälle att varje år få lära sig nya slöjdtekniker är ett sätt känna att man som människa mer och mer förbinder sig med omvärlden och dess material. Virkningen övar dessutom skrivarhanden då virknålen hålls precis som en penna.