Historisk återblick på waldorfpedagogiken

 

Den första waldorfskolan grundades 1919 i Stuttgart på initiativ av fabrikören Emil Molt. Han gav i uppdrag till Rudolf Steiner att starta en skola för arbetarnas barn. Vid den här tiden, efter första världskriget, gick det en våg av pedagogiskt nytänkande genom Europa och USA. Det var många som reagerade på den då traditionella skolans industriella syn på utbildning och människa och som samtidigt ville bygga en skola som också skulle främja en fredsimpuls. Till detta kommer att Steiner och waldorfpedagogiken var en del av den tyska bildningstraditionen.

Waldorfskolans kunskapssyn bygger på en vidareutveckling av den bildningstanke där människan har en naturlig tillhörighet med sin omgivning. Fokus ligger på en allmänmänsklig (själv)fostran och utveckling.

Waldorfpedagogiken är framsprungen ur en stark social impuls. Detta har haft betydelse inte bara för hur man arbetar med barnen i förskola och skola, utan också för hur man organiserar förskolor/skolor och inte minst för hur man ser på dess uppdrag både för barnen/ungdomarna och samhället i stort.

I Sverige har det funnits waldorfpedagogiska verksamheter i närmare 70 år. De växte fram ut ett stort ideellt engagemang från pedagoger och föräldrar. I och med skolpengens införande ökade antalet waldorfpedagogiska verksamheter och idag finns det mer än 70 förskolor, ca 40 skolor och ett flertal särskolor. De är fristående från varandra, men är organiserade i tre intresseorganisationer; Riksföreningen Waldorfförskolornas Samråd (RWS), Waldorfskolefederationen och Värna.

Internationellt finns det drygt 1000 skolor. De nya verksamheterna växer fram framför allt i Asien och Afrika.

Tittar man på utvecklingen i Sverige har verksamheterna varit underställda nationella styrdokument. Det har funnits några undantag vad gäller nationella prov, betyg och organisation.

Waldorfskoleeleverna genomför de nationella proven i åk 3, 6 och 9 samt på gymnasiet. Betyg måste ges, men dock först på höstterminen i klass 9. Alla skolor har en rektor och waldorfskolegymnasiernas program ger full behörighet till Högskola och Universitet.

De allt strängare och inte minst allt tätare kontrollerna, som är en konsekvens bl. a. det fria skolvalet och tidigare sjunkande resultat i internationella mätningar som PISA och TIMMS  har inneburit vissa begränsningar vad gäller möjligheten att bedriva alternativ pedagogik.

Ännu en förändring av betydelse för waldorfpedagogiken är de förändrade kraven på förskollärar- och lärarutbildning. De har jämfört med tidigare blivit allt mer akademiska. Detta ställer också nya krav på waldorfförskollärar- och waldorflärarutbildningar för att de ska kunna inte bara bidra till utveckling av waldorfpedagogiken utan också rymmas i det offentliga pedagogiska samtalet.