Ännu kan många elever uppleva att dörren till barndomsvärlden är öppen, men nu blir det för de allra flesta rent kroppsligt påtagligt att de är på väg mot ett vuxenliv. Lärare, föräldrar och omgivning visar ofta att de förväntar sig att ungdomar i trettonårsåldern själva ska börja ta ansvar för sitt skolarbete, komma med egna åsikter och stå för det de gjort på ett annat sätt än tidigare. Många ungdomar i den här åldern visar en vilja att avslöja världen med sitt eget, vaknande omdöme. Samtidigt söker många intresserat utanför skolan för att engagera sig i miljöfrågor, jämställdhetsfrågor eller omvärldsfrågor.
I waldorfskolans kursplaner hänger, alltsedan treans hembygdskunskap, samhällsorienterande ämnen som kulturhistoria, samhällskunskap och geografi samman i ett vidare ämnesområde som beskriver mänsklighetens utveckling genom historien. I konstarter, religioner, filosofier, samhällsskick och kommunikationer kan vi genom historien se mänsklighetens medvetenhet genomgå en förvandling. Ett sätt kan vara att spegla sig i renässansens idévärld. Renässanskulturen (Europas 1300-1500-tal) förmedlar en upplevelse av att världen blir ny igen och att ingenting är omöjligt. Alla gränser kan prövas. Städernas, klostrens och feodalborgarnas murar rivs. Copernicus, Galilei, Kepler gav anslag till en ny världsbild med presentationen av vårt solsystem så som vi i huvudsak ser det än i dag och Copernicus ställer solen i centrum i stället för jorden. Genom Rafael, Da Vinci, Michelangelo m fl tar bildkonsten ett rejält kliv från det ikonartade i riktning mot det naturalistiska. I perspektivmåleriet hamnar jaget, betraktaren, i centrum. Leonardo da Vinci var en visionär, uppfinnare och framtidsmänniska och kan i visst mått tjäna som en förebild för många ungdomar.
Med den växande penningekonomin förlorar adeln sin makt för att allt mer trängas undan av starka köpmannafamiljer; gamla ätter får lämna plats för nya, starka uppkomlingar. Med boktryckarkonsten förändras synen på kunskap på ett kanske än mer genomgripande och radikalt sätt; folkspråken vinner intrång inom skriften och det tryckta ordet sprids utan att påven har någon chans att kontrollera vilka läror som släpps lös. Den religiösa och politiska kartan ritas om i Europa p g a reformatorer som Huss, Calvin och Luthe, med Sverige som ett viktigt centrum för protestantismen. Humanismen uppstår med personer som Erasmus och Sturmius.
Det finns många renässansbiografier som på ett starkt sätt målar upp bilden av att just ingenting tycks omöjligt, att man som människa på många sätt är fri att växa upp och bli den man själv vill. Allt som krävs är bara att man vågar.
Om kroppen och det inre livet förändras på ett radikalt sätt i trettonårsåldern så kan förbränningskemin ge en levande bild av andra typer av förändringar: Vad händer när olika material tar eld och brinner upp? Hur förvandlas olika ämnen av eld? Hur snabbt brinner olika material upp? Att genomföra noggranna observationer vid olika typer av förbränning t. ex. observera eldslågornas färger, kolens glöd och hetta, näverns sotning osv kräver att eleverna skärper iakttagelseförmågan. Om man får experimentera, samtala och jämföra olika erfarenheter, ibland göra om experiment och till sist noggrant dokumentera det hela, kan en större förtrogenhet med de egna sinnesförnimmelserna utvecklas. Genom förbränning av föremål leder kunskapandet även fram till syra-basbegreppet.
Att ge sig av och upptäcka allt omkring kan i förläggningen leda till att blickarna riktas mot det allra största, mest avlägsna omkring oss: Rymden med dess riktningar, stjärnbilder, galaxer och vårt eget solsystem med solen, planeterna, månar, kometer, asteroider etc. Astronomin kan ur den synvinkeln ses som en förlängning av geografin. Kopplat till renässanstemat kan här biografier som t ex Copernicus, Galilei, Bruno, Brahe och Kepler studeras.
Upptäckandet av världen kan även riktas inåt mot den egna kroppens rytmer. Genom att lära sig om hjärtat, blodcirkulationen, ämnesomsättningen, andningen, lymfsystemet, menstruationscykeln, fosterutvecklingen och sambanden mellan systemen lär eleverna känna sin kropp utifrån de rytmer som lever i dem själva. Att lära sig hur den egna kroppen fungerar samt förutsättningarna för detta kan på ett yttre, inte så påträngande, sätt ge svar på frågan vem jag själv håller på att bli.
Biologiundervisningen kan integreras med ämnet idrott och hälsa på ett välgörande vis, genom t.ex. olika konditionsövningar och pulsträning.
I trettonårsåldern är det inspirerande att få arbeta med olika typer av poesiprojekt. Man kan arbeta efter förlagor från den svenska litteraturhistorien, både nytt och gammalt, och genom övningar, musik, rytmer mm närmar sig dikterna mot eget skapande. Med fantasi och inlevelse vågar man uttrycka undringar och känslor och klassens samlade dikter kan sedan ges ut i en klassens egen poesiantologi.