I årskurs nio är det dags för eleverna att knyta ihop grundskolans kunskapskappsäck, och både blicka tillbaka på den skoltid de har bakom sig och blicka framåt, och för första gången på allvar välja en egen individuell inriktning på sina studier. Det gäller att som ung själv i olika sammanhang kunna besvara frågor om vad som är sant och rätt, våga säga sin åsikt och utveckla sina egna ståndpunkter. I årskurs 9 finns ofta en stark vilja till engagemang i livet. Många av eleverna söker och välkomnar därför klara resonemang och förklaringar.
Om eleverna i årskurs 8 fått närma sig samtiden utifrån ett ekonomisk-historiskt perspektiv så kan det i årskurs 9 vara relevant att i undervisningen möta samtiden utifrån ett mer idémässigt förhållningssätt, gärna genom dess yttringar i litteraturer.
Kampen mellan olika principer är skönjbart i den litteraturhistoriska spänningen mellan upplysning/förnuftsoptimism och romantik/känslodyrkan. Här erbjuds fantasifulla och relativt lättlästa verk som Defoes ”Robinson Cruse”, Poes skräckhistorier, Swifts ”Gullivers resor” och Shelleys ”Frankenstein”. Hos Rousseau, Voltaire, Goethe, Schiller, Blake och Keats möter eleverna aktuella mänskliga grundfrågor och problem som knappast förlorat i aktualitet sedan 17- och 1800-talet. Även i svensk litteratur finns åtskilligt från samma epok som kan aktualiseras – Tegnér, Creutz, Stagnelius, Bellman, Almqvist m fl. I de senare fallen berikar litteratur och musik varandra.
Idén om nationalstaten blir också tydlig i historieskrivningen efter Wienkongressen 1813-14, furstendömen förenas som i Italien och Tysklands fall, medan kolonialstater bryter sig loss och blir till egna nationer. Dessa processer i industrialismens kölvatten leder tillslut fram till det första världskriget, den ryska revolutionen, och andra världskriget. Orsaken till och konsekvensen av Förintelsen blir ett viktigt tema att belysa både i historieämnet och i religionsundervisningen.
Samtidigt som historieundervisningen beskriver 1900-talets stora konflikter, skildras i konsthistorien förändringar i hur människor uppfattat sin omvärld, hur idealen förändrats genom tiderna och hur skilda livsåskådningar lyser igenom i olika konstnärers verk. Konsthistorien utgör en polaritet till det oorganiska, livlösa, som studeras i fysik och kemi, och är en motvikt till den i många fall upplevda stränga lagbundenheten. I konstens olika epoker, t ex spannet från grottmålningar till renässans, visas en värld där människan själv skapar sin ordning. Mötet med konstnärsbiografier och stora mästerverk i skulptur och måleri kan ge eleverna glädje och en upplevelse av frihet. I konstbetraktandet förbinds med hjälp av synsinnet och handens arbete den teoretiska kulturhistorien. Dessutom för eleverna arbeta med en historisk översiktskurs från 1000 – talet fram till våra dagar.
Femtonårsåldern handlar inte bara om att fastna vid beskrivningar av världen och teorier om den. Det är också viktigt att få komma ut i naturen och se dess skönhet. Ena aspekt i årskurs 9:s biologiundervisning är ekologi och miljöfrågor, t ex genom praktik i jordbruk eller trädgård eller genom en ekologiresa. Vad begränsar vårt livsrum? Vad innebär kolets och kvävets kretslopp? Vad är skillnaden mellan förnyelsebara och fossila bränslen? Jorden är vårt hus och femtonåringar förstår detta utifrån ett omdöme baserat på omfattande sammanhang och underliggande principer.
Cellära, organismernas utveckling, som man under hela skoltiden tagit upp under olika perioder: botanik, djuren och människa, världsgeografi, fokuserar nu på de allra första livsformerna, de encelliga organismerna och bakterierna. Hur cellen fungerar, fortplantas, för information från generation till generation via arvsmassan belyses även i utvecklingsläran, evolutionen, som med fördel behandlas under geologiperioden.
Fysikperioden i klass 9 börjar med människans upplevelse av värme/kyla och går sedan igenom en rik område av samband mellan värme och materia. Ett viktigt moment är också energihushållning och den globala energibalansen.